En sista hälsning detta år!

En sista hälsning detta år!

Klänningbestyren klara och jag ska snart ge mig iväg. Ute smäller det trots att det är flera timmar kvar, men så är det ju alltid. Tycker annars att det har varit lite smällare och raketer i år. Jag kommer ihåg (vid hedenhös någontingting) när det började smälla redan i juldagarna... jag är glad för att det inte är så mycket fyverkerier längre, tycker inte om höga ljud.

Igår var det någon jävla idiot som fyrade av en smällare nere vid Sergels torg så det ekade i gångarna.
Jag var som tur var på väg upför rulltrappan och dristade mig till att skrika "Jävla idiot!". Det var veckans statement det! Haha =)

Nej, nu MÅSTE jag gå...
väl mött nästa år, raringar!

Kram K

Världsproblem

Vad ska Karin ha för nyårsklänning på sig?

Insnöad

Jag har börjat spela igen...
The Sims 2.

För ett antal år sedan när jag fortfarande hade kontakt med mitt ex, spelade jag som besatt. Fast då den tidigare versionen med alla dess tilläggsdiskar. Jag kunde sitta timmar i sträck utan någon vetskap om yttervärlden och leva dessa simars liv. Istället för att leva mitt eget liv. Det var så lätt (inte alltid) att leva mig in i denna simulerande värld och de blev nästan verkliga. Det låter ju inte riktigt friskt när jag tänker på det... =)

Jag har gjort ett uppehåll nu i två dagar från spelandet. Det är inte riktigt bra att bli SÅ uppslukad så jag glömmer bort att äta, dricka, sova och älska. Härom natten satt jag uppe till halv 4 på morgonen... hm.

Får försöka hålla igen lite och göra andra saker också. Fast jag sitter ju ofta framför datorn även när jag inte spelar Sims 2.

Ikväll ska jag ut en sväng med V. och J. Vi ska först hämta ut våra nyårsbiljetter på Bar Chaplin och sen gå vidare till Lemon på Kungsholmen. Jag ska träffa mina girlfriends kl 21.30 vid Hötorget.

Hepp! Måste börja göra mig i ordning lite, iaf kolla igenom min garderob!

Ha det gott!
/K

After Pillow Book

Älska
Hantera mig som
skriften på varmt papper
Om du blundar
kan du se
att orden inte försvinner
de be skriver sig själva
Så behandla mig varsamt
som skriften på ett pergament
Smärtan är behaglig
njutningen sträv
Älska
före och efter

30/1- 98
©K.C.L

Livets hjul

"Nu är julen slut....
och snart är det midsommar!" =)

ett litet ljus i mörkret.

Det brukar jag alltid säga efter julhelgen. Tiden snurrar på, jag vet hur fort det går. Rätt som det är så är det vår, sommar, midsommar. Och efter midsommar är det jul igen. Det är den enda riktlinjen jag behöver.

Livets hjul snurrar och spinner och åren går och äldre och klokare (eller va?) blir jag, lite åt gången och ibland i stora sjok. Iland kan jag känna att jag glömmer att leva och ta tillvara på livet som pågår här, just nu! I denna stund!
Jag vill lära mig att leva här och nu och ta tillvara på de möten och erfarenheter som kommer i min väg. Jag vill ta tillvara på varje ögonblick. Nu, nu och nu.

Varför är det så svårt att göra just det, att vara här och nu? Leva här och nu? Antingen lever jag i det förflutna (inte så ofta längre som för några år sedan) eller så grubblar och oroar mig över vad som kommer att hända frammåt i tiden, om så bara nästa vecka.

Jag vet inte vad som kommer att hända. Hur ska jag kunna veta? Jag får försöka att ta en dag i taget och släppa det förflutna. Det som har varit, det har varit.

/K

Törnfåglar

Har ett pass kvar att arbeta, sen en välbehövlig ledighet på hela fyra dagar! Jippi! :)

Idag har jag sovit ut och tittat på första delen av Törnfåglarna på DVD. Jag såg den som barn och tyckte den var jättebra. Den odödliga och omöjliga kärleken mellan Fader Ralph och Maggie grep mig djupt, minns jag.
Historien håller fortfarande, fast jag är äldre och mer krass idag än jag var då. Fast jag är fortfarande lika blödig, nej jag grät inte men klumpen i halsen och fanns där... fortfarande.

Stuffed

Jag känner mig som en sprängfylld kalkon! Från att ha slarvat med att äta idag till att äta alldeles för mycket... aj!

Jag var rätt lost på julmiddagen hemma hos mamma och Sv. Mina syskon var där, båda två. En moster, en morbror, kusin L och Sv. vuxne son.
Jag var trött och dämpad. Inte direkt i mitt esse. Man kan ju inte vara på topp jämt. Så, middag, sen juklappsutdelning med te, choklad, fudge och annat gott.

Om jag hade velat hade jag kunnat sova över men jag kände att jag ville hem. Tack och lov fick jag skjuts hem av Sv. son.

Jag har så ont i magen, jag tror inte jag kan sova... än.
Fick dvd:n Nightmare Before Christmas, kanske ska se den? Eller läsa en bok? Eller springa ett varv runt kvarteret?
/K

God Jul på er!

God jul!!!
Är strax på väg till mina päron där jag ska fira jul med övriga familjen. Ville bara kasta iväg en hälsning.
Har annars jobbat idag från klockan 07.00. När jag kom hem idag vid 12.30 var jag jättetrött och sov en timme. Skönt. Kunde bara inte sova inatt... tänkte för mycket, igen.

Ha det gott nu alla och på återseende!
/K

Jag brottas med...

...min egen otillräcklighet. Jag har i vanlig ordning höga krav på mig själv, jag känner alltid eller oftast) en rädsla att göra fel. Jag vill helst kunna allt på en gång, innan jag lärt mig. Jag ska bara VETA ALLT. Jag vet intellektuellt sätt att det är en omöjlighet att ha koll på allt. Jag vet att det tar tid, men ändå... ser jag oftast bara det jag inte är så bra på eller som jag själv tycker att jag inte klarar av. Jag är en velpotta. Jag har svårt att sätta gränser och vara konsekvent osv.

Jag har ansvaret för matkassan på jobbet. Det är ett stort ansvar och mycket pengar och jag är så rädd att göra fel! Jag vet hur det går till, det är samma som på de flesta andra gruppbostäder jag jobbat på. Men jag känner pressen komma smygande, gamla känslor dyker upp från när jag var barn. Jag vet att det var då och nu är nu. Det är i alla fall jobbigt..

att brottas med min otillräcklighet.
/K

Nojja?

Panik! Mr X vet mitt användarnam på poeter.se... där finns en länk till denna blogg. Det står saker om honom här...bekännelser typ eller nå´t.

Jag har nu tagit bort länken mellan poetersidan och bloggen. Raderat en bit av mig själv. Säg mig - var det rätt eller är jag bara paranoid? Tänkte inte alls på det när jag berättade om min sida på Poeter.se.
Eller så är han inte så intresserad av poesi och bloggar. Så kan det ju vara... ehh.
Kommer lägga ut länken till bloggen igen på poetersidan när det har lagt sig(vad det nu är). Bara han inte går in där jämt, utan bara en gång typ. Men hur ska jag veta det? Jag kan väl inte kontrollera det heller?!

LUGN KARIN, LUGN.... andas. Såja. Bra.
Han kanske inte ens kommer ihåg ditt användarnamn?
Ok.

/K

Guess who?

Gissa vem som ringde nyss? Nej, nej Karin... VAD GÖR DU?

I´m a bad girl. :=
Men, men jag har ju inte gjort något!

Söndagsnöjen

Igår träffade jag en av mina bästa vänner, Gi. Vi gick på julkonsert tillsammans med hennes två tonåriga söner (som väl var måttligt roade) i Skarpnäckskyrkan. Det var en klassisk konsert med barocktema. Kör, barockmusik och jultexter. Det var delar ur ett Juloratorium som framfördes och som var baserat på texter från Karl XII bibel och 1697 års psalmbok. Det var roligt att läsa texten eftersom den var på gammelsvenska med influenser från latin, tyska och engelska som det ju whar dååh.

"Af ödmiukhet bög tigh diupt ned. Mot HErran JEsum tin Gudh kär"

Hm, vad betyder det där då? Tja..

"Gudh sielfer thetta wrecket dref/
At utan man hon moder blef:
Tå Gabriel til henne gick/
Af hans ord hon Gudz Son undfick."

Mellan de mycket vackra kör- och solostyckena lästes text från bibeln. Det var en skintorr präst med othroligth tråkigh ock entonhigh rösth. Jag fick ett skrattanfall vid ett tillfälle när han läste ordet "krubbo" i stället för krubba. Kanske inte så kul men jag är ju en lättroad jävel så.. :)

Gi och jag fikade efter konserten och senare gick vi hem till henne. Ynglingarna hade hyrt filmen "Saw". Vi såg den tillsammans med fötterna uppe i soffan och kuddar framför ögonen. Drack julmust och käkade choklad till. En riktigt bra och mycket obehaglig film.
Huwa!!
Jag drömde inga mardrömmar dock. Tur att vi var så många som såg den tillsammans.
Hejhej

Om Att resa sig

"Och när du rest dig, vänd dig inte om.
Det finns ingen väg tillbaka
varifrån du kom."

J. Gardell "Ett ufo gör entré"

Hitta hem

Sitter här och skriver till tonerna av Pastor Calvin Bridges gospelmusik. Kan behöva bli lite stärkt i själen. Jag har en tro om än något vacklande.

Det fanns en tid i mitt liv för inte SÅ länge sen som jag gick i kyrkan, nästan varje söndag. Allhelgonakyrkan på söders höjder var min tillflyktsort när allt var som svårast. Där kunde jag vara mig själv, jag fick vara ledsen när jag var det eller glad. Där hade jag många vänner och det fanns en gemenskap som jag tilltalades starkt av och hade ett behov av. Kärlek till människan. Jag sjöng i gospelkören under flera år och gick oftast på mässan efteråt. Kyrkan var alltid fullsatt, varje söndag. Så är det fortfarande, för trots att det är i svenska kyrkans regi, är upplägget annorlunda. Det är en friare och en mer mänsklig form än vad jag tycker att det brukar vara i svenska kyrkan. Prästen är inte "high and mighty" han/hon är som du och jag. Predikningarna rör livet, Gud, om hur det är att vara människa. Hur svårt det kan vara.

Så, varför går jag inte kvar där om det nu var så bra?
Jag tror fortfarande på Gud och jag vill fortfarande hitta min inre kärna, det som är jag. Jag vill tillbaka hem.

Det var vissa saker som hände som fick mig att se och känna att allt inte var så bra. Inte för mig i alla fall. Att det inte var riktigt som jag trodde. Om det sen var att det blivit annorlunda med tiden eller om jag hade förändrats, det vet jag inte och det spelar heller ingen roll. Jag började mer och mer känna mig obehaglig till mods. Människor sa konstiga saker till mig och jag upptäcke att det inte var en så tillåtande och öppen atmosfär som jag trott. Jag fick inte visa mig sårbar och jag blev inte accepterad när jag visade mig. Människor gick över mina gränser om och om igen och tillsist ville jag inte vara kvar. Det var en smärtsam insikt att det inte var som jag trodde. Jag vill vara med människor som acceperar mig som jag är, även när jag är liten och ledsen. Men jag vill säga att de fanns där också, mina vänner, där jag kände att jag kunde visa mig både glad och ledsen.

Jag saknar gemenskapen fortfarande, men känner att många människor där hade en falsk religositet. De var så goda och snälla...alltid. Jag känner igen det hos mig själv när jag gick där, ofta gick jag därifrån med en tillfredsställelse av att vara god och kärleksfull mot alla människor.
Det här är komplicerat, det är ju bra att vara kärleksfull! Men det var något som inte stämde. Kanske var det det att jag ibland kände att jag var bättre än andra människor? Det blev vi (i Allhelgonakyrkan) mot dom, och då har hela idén om ett kyrka öppen för precis alla förlorat sitt syfte! För det var det som jag tilltalades av i Allahelgonakyrkan, att ALLA var välkomna och här får du vara precis den du är! Då är det inte så konstigt att jag trodde att det gällde även mig.

Jag vill inte baktala Allhelgonakyrkan. Den tiden har betytt mycket för mig och jag behövde vara där då. Men tillsist blev det dags för mig att gå vidare och jag kände att det inte längre gav mig det jag behövde. För många, många människor är Allhelgonakyrkan viktig! Och kyrkan fyller en viktig funktion. Det tål att funderas på, varför människor vallfärdar dit från hela Stockholmsområdet! Vad är det som gör den så speciell? Andra kyrkor kunde lära sig något av det när det pratas om att det är så tomt i svenska kyrkor.

Kanske jag någongång går tillbaka. Ingenting är omöjligt.

Julmust

.... finns det något bättre?! NOPE!
Jag ÄLSKAR julmust. Det är det bästa med julen! SLURP! :D

/K

Julhets

Nu börjar det, julstressen...
jag antar att för de flesta människor har stressen börjat för länge sen. De pyntar och fejar hemma och har familj och barn. Har inga barn och jag är inte mycket för att pynta. Har två garntomtar här någonstans och en ljusstake som står framme året runt. I mitt sovrum har jag ett "Livets träd", ni vet ett sån´t där träd med tjocka vattenfyllda blad som man inte behöver vattna så ofta? Där har jag hängt upp en ljusslinga med fägglada lampor och en ängel också som hänger där alltid, året runt. Det ser kitchigt ut. But I like it! :) Visserligen har jag nu i jultid hängt upp lite kulörta mörkblå julgranskulor med guldglitter (På påsken hänger där små kycklingar). Så lite jul är det hos mig i alla fall.

Julstäd har det inte blivit mycket med och jag hänger inte upp julgardiner eller har små röda puttinuttiga dukar heller.

Idag har jag alltså försökt julhandla med skiftande resultat. Fick väl några klappar (tre eller kanske fyra). Men oftast hittar jag saker jag själv vill ha och köper dem till mig själv. Sen kommer jag på att jag kunde önskat mig det i julklapp. Idag har jag stoppat mig själv flera gånger och sagt just det "DET kan jag önska mig i julkapp! Just ja!"

Eftersom jag var ute sent igår och kom hem klockan 03.00 inatt var jag trött och det var jävligt ansträngande att GÅ. Jag kom inte iväg till stan föränn vid 15-tiden och då var det mycket folk, överallt. Jag släpade mig fram, lite yr i bollen och disorienrerad. I inredningsbutiken "ONE" vågade jag inte ta i de ömtåliga gejerna eftersom jag var rädd att jag skulle tappa dem. Kände att det inte skulle vara en omöjlighet. Nix pix.

Jag kommer jobba i jul, hela helgen. fast på julafton slutar jag klockan 11.30 så jag ska inte klaga.

Men jag kommer vara ledig över nyår! Där är någonting att se fram emot!

Knäpp

Ja?

Hungrigg

Ja e ju hungrig också, hm vad ska jag hitta på....
NÄÄH nu ska jag sluta (eller varför då?) Jag e trötttt, knäpp och hungrigg. HA HA!!
Bah.

Trötttt........

Trallala trött är jag... upp klockan 05.50 i morgon, hej åhå ludentå.
NU ska jag ZZZzzzzzzzzz

/Go natt fra Karinskij

Lita på min intuition

Klockan förmiddag ringde telefonen och då var det Chefen från Bromma som ringde angående jobbet jag sökte, där en ny gruppbostad ska öppnas nu i vår. Han ringde och sa att jag inte var en av dem som kom med och sa att anledningen var att de var osäkra på om jag skulle stanna kvar med tanke på den utbildningen jag hade (arkeologutbildningen syftade han på). Han sa att det var inte på grund av kvalifikationerna, för de har du ju... som han uttryckte det.

Jag sa inte så mycket, utan mer "jaha men det var ju bra att du ringde, hej då." Övervägde under en mikrodels sekund om jag skulle säga att "men det gör inget, jag har redan fått ett jobb, i BREDÄNG och jag har redan jobbat en vecka!" Men jag gjorde inte det. Det kom inte för mig, jag lät det vara. Vad skulle jag uppnå med det, mer än en knäpp på näsan kanske? Orkade inte, ville bara bli av med samtalet så fort som möjligt.

Kanske det är en av de många anledningarna till att jag blev låg och orolig förut? Han var min förra chef på jobbet på söder, och han var ingen bra chef. Det var problem i personalgruppen och vare sig personal eller brukare mådde bra. Jag dunkade mitt huvud blodig och höll på att gå under bokstavligen. Jag kämpade länge och väl för att vi i personalgruppen skulle få grupphandledning för att kunna lösa de konflikter som alla visste om fanns där men som ingen ville se eller erkänna. Men jag blev motarbetad både av honom och av en del drakar inom personalgruppen. Det slutade med att jag sa upp mig. Jag hade inget val, det var verkligen ett sjunkande skepp. Jag är glad att jag kom undan med livet och förståndet i behåll.

Tänk om jag jobbat för honom igen? Hu! vilken mardröm! Tur att det inte blev så! Jag får tacka mig själv som indirekt saboterade intervjun jag var på för några veckor sedan.
Bra gjort Karin! :) *klappar mig själv på axeln*

Kalla mig plutten

Jag har känt mig både ledsen och ynklig idag, eller om det är ungefär samma sak. TVivlen på mig själv har idag av någon anledning varit extra starka idag. På förmiddagen satt jag framför datorn och skrev, det blev en ny dikt om ett möte för länge sen. Jag kom ihåg hur stark intryck den lille killen på tunnelanan gjorde. Jag skrev om det då i min dagbok, ritade till och med en bild minns jag.
Dikten finns att läsa på min sida på Poeter.se.
-------------
Jag kom till jobbet. Jag kände mig lätt nervös eftersom det var första riktiga dagen. Egentligen vet jag inte riktigt varför det blev så jobbigt och jag var så ledsen, det finns säkert flera anledningar.
Jag känner mig ensam, så är det. Det lilla barnet i mig tittar fram också och så kommer alla tvivel på mig själv fram som en gubbe i lådan och jag blir jätteosäker på allting. Hur jag lagar mat, hur jag gör si eller så. Jag blir påmind om hur det var förr om åren då jag arbetade på en gruppbostad på söder i Stockholm. Det var inte bra där de senaste åren.

Allt det kom upp i en röra och så Mr X som säger när jag uttrycker att jag är låg och lite ledsen. "Amen plutten...." med den där rösten som gör att det gör ännu mer ont i mig! Jag vill bli kallad för plutten, men av någon som verkligen menar det och bryr sig om mig! Jag vill att HAN ska säga det till mig och mena det! På riktigt! JAG VILL BLI ÄLSKAD!!!!

Det finns andra.... det vet jag. De kommer någon..... kanske. Eller? Jag vet inte.

Corpse Bride- thats me!!!

Kolla in! http://wwws.se.warnerbros.com/corpsebride/
Klicka sen på kärlekskalkylatorn.

Man skriver in sin tilltänkta parners namn och sitt eget. Och sen kalkylerar den hur bra man passar ihop.
Roligt!!! :)

1. Jag och Mr X: 8 % (Nja, inte såå bra kanske....ja jag skulle ju ändå lägga ner det där).
2. Jag och Brad Pitt: 94 % (Ja men då tar jag honom... i stället!).
3. Jag och Gud: 99 % (Ja då så... dags att gå i kloster, halleluja!!).
4. Jag och Tomten: bara 30 % (ingen förlust, julpyntar inte så mycket i alla fall).

Det ser rätt dystert ut det här...

Mysterium

Jo jag har jobbat med Mr X, både idag och igår. Har faktiskt funkat bra, men det är ju rätt döfött på flörtfronten. Jag menar det kan inte bli (och ska inte bli) en fortsättning. Typiskt att snubben är upptagen...

Lite jobbigt, eftersom jag känner mig ännu mer ensam och tycker synd om mig själv ännu mer. Jag har varit singel så länge att jag inte kommer ihåg hur det är eller hur man gör. Jag är nog analfabet på området i fråga.

Jag tycker det är ett mysterium hur det där funkar.
Jag menar, det är inte konstigt att attraktion uppstår mellan två personer. Så långt greppar jag... men sen? Hur får man det att klaffa? Det är så mycket som ska stämma! Är trött på dejtingsförfarandet samtidigt som jag längtar ihjäl mig.

Blää
Varför ska det vara så svårt?
Haallå!

Slut på semestern!

Introduktionsdagarna är slut och i morgon börjar allvaret! Hjälp! Slutade klockan 14.00 idag och gick upp till Bredängs vc där jag fick en delegering av distriktsköterskan så jag kan ge medicin till brukarna. Det är ett stort ansvar att se till att det blir rätt. Lite läskigt, men jag har blivit delegerad förr och gett medicin så jag vet vad det innebär.

Hepp!

Mys pys

Katten hänger över min arm framför datorn.... prr, prrr....
Mys pys! :)
Äh, nu gick hon... :(

Igår var jag så trött att jag somnade i soffan framför TV:n. Sen somnade jag givetvis inte föränn klockan 03.00 typ. Vaknade klockan 11.30, käkade frukost... öhhh. Fick sms från J. som undrade om jag ville ta en fika under eftermiddag. Det ville jag och vi bestämde att ses klockan 15.00 vid Björns trädgård. Gick Folkungagatan fram och tänkte gå och kolla om J:s lillasyster jobbade idag på ett litet kafé längre upp på gatan. Det gjorde hon inte så vi gick tillbaka och stannade vid ett trevligt kafé. Hungriga som vi var, blev det det både mat och fika. Vi satt där i flera timmar och pratade om alla möjliga ting.

Har i alla fall gjort någonting idag... annars är jag rätt uttråkad.

I morgon, jobb igen. Heja!

/K

Fem-i-tre-ragg-hela-tiden

Mr X skulle igår efter jobbet ut med några före detta arbetskamrater som han inte träffat på flera år. Han frågade vad jag skulle göra under kvällen och undrade om jag ville hänga med ut för att ta en pilsner. Vi jobbade till klockan 21.30 och han skjutsade mig hem för att sen åka vidare och lämna bilen. Hans polare skulle till Alladin och efter mycket dribblande fram och tillbaka bestämde Mr X och jag att vi skulle ses vid Mc Donald´s på Vasagatan och göra sällskap till Alladin.

Innan hade jag ringt till J. för att höra om hon ville hänga med ut. Mr X:s reaktion när jag berättade att en väninna till mig också skulle komma var:

”Va, litar du inte på mig eller?!”

Mitt svar: ”Ja, jo, alltså… eh”

”Jag skämtade bara.”

Vi kom fram till Alladin, gick in och det var en del folk. Jag kände mig väldigt ung (och jag är ändå lite över 30) eftersom medelåldern säkert var runt 45 år. De flesta verkade vara dyngraka. Fast klockan var ju runt midnatt någonting och det är då folket kommer igång och festar loss. Det är då människor vågar ta kontakt med det motsatta könet, dansa och bete sig allmänt illa.

Det låg något desperat i luften under hela tiden vi var där. 5 i 3- ragg- stämning. Jag och J. dansade och emellanåt spelades det ganska bra musik. Vi fick båda en del konstiga inviter av män som inte FATTADE vad ett Nej egentligen betyder. Stället stängde kl. 03.00 och jag, J. och Mr X gick strax innan. J. gick till Hötorget och Mr X och jag promenerade till Slussen. Ingen av oss ville väl egentligen hem, dessutom var vi hungriga men nu var klockan ca 03.30. Vi hamnade på Mc Donald´s vid Slussen, eftersom det var det enda stället som var öppet. Tunnelbanan hade slutat gå för länge sen och nattbussen var flyttad någon annanstans.

Så vi tog varsin taxi, åt varsitt håll. Det sista han sa innan vi skildes åt vid taxibilarna var: ”Vi kanske ska åka tillsammans till samma ställe?” Hint, hint!
Ingenting har egentligen hänt och på måndag jobbar vi tillsammans igen.

Hepp!

The story of my Life

Jag har nu jobbat i tre dagar. Intensiva, roliga, nervösa och svåra dagar.

Mr X jobbar på samma avdelning som jag. Jag har haft jobbintroduktion tillsammans med honom och jag kände nästan med en gång att det var något, en attraktion. Han var väldigt uppmärksam, frågade mycket och var intresserad av mig så där allmänt. Det behöver inte betyda något mer än just det, att han är intresserad av mig som person.

Men ibland tittar han så intensivt på mig... våra blickar liksom hakar i varandra. Vi jobbar bra ihop och kommer bra överens. Personkemin stämmer. (Jag jobbar oftast bättre ihop med män än med kvinnor, hur nu DET kan komma sig!)

Efter ett tag förstod jag att Mr X kanske flörtade med mig och jag gjorde det tillbaka, sådär lite grann bara. Fast igår fick jag det svart på vitt att han har en flickvän så…. Jag blev besviken men hade det lite på känn. Jag får utgå ifrån att de män som kommer i min väg och som jag är intresserade av är upptagna, tills motsatsen är bevisad.

Så, han är alltså upptagen. Inte första gången DET händer. Det är liksom ”the story of my life” att dras till män som på ett eller annat sätt är upptagna/oförmögna/ointresserade.

Fiint!

Testar ett nytt utseende på bloggen. Riktigt snyggt blev det, tycker jag. Tyvärr har länkarna fallit bort, men det går ju att åtgärda. Dessutom, såg jag nu... har profiltexten försvunnit. Hm.
/K

Första dagen på nya jobbet!

Upp klockan 05.50, frukost och morgonbestyr, sen t-banan till Bredäng. Var där strax innan utsatt tid klockan 07.00. Träffade de boende, hjälpte till att ordna frukost och gjorde lite trevliga hushålllsysslor, som att stryka tvätt.
Sen personalmöte i tre timmar... var tog tiden vägen? Helt plötsligt var klockan nästan 15.45 och jag slutade för dagen.

Ikväll ska jag gå på Fasching med Ñ. Konsert klockan 20.30 med Trio Mocotó. Som tur är börjar jag inte föränn kl 13.30 i morgon... annars skulle det inte gå.

I det stora hela är jag nöjd med dagen! Många intryck och hur mycket information som helst! Så är det ju alltid. Och jag glömmer bort att jag precis har börjat och jag förväntar mig i vanlig ordning att jag ska KUNNA allt, komma ihåg ALLT. Jag vet att det inte funkar så förutom att det är en OMÖJLIGHET! Det viktigaste är att jag gör så gott jag kan, frågar om det är något jag undrar över och är mig själv.

/K

Väntan...

Idag är det bara att vänta... på i morgon.
Fjärilar i magen... med början klockan 07.00.

Uppdatering

Alltså, utgång igen i lördags, till Snaps. Jag kände av sviterna efter fredagskvällen, trots film och pizza hos en kompis i Midsommarkransen under lördagseftermiddagen.

J. ooch jag satt i baren och diggade gamla synthhits från 80-talet. Jag åkte hem ca kl 02.00. Stupade ner i sängen. Zzzzzzz.

Lugn söndagseftermiddag. Klockan 14.30 var det dags att åka och öva med kören innan Christmas Carol-konserten kl 16.00. Mina väninnor J. ooch V. kom och lyssande. Det var ett fulltecknat program som började med luciatåg med de små barnen. Sen sjöng vi i kören i omgångar, varvat med textläsning om julen och frälsningsarméns blåsorkester.

En lyckad konsert blev det som gick bra och det var roligt, precis som det ska vara! Idag är det körövning som vanligt, den sista jag kan vara med på innan terminsavslutningen (som jag missar nästa vecka... eftersom jag jobbar då).

Stjärnspeckat

Igår kväll var jag och min väninna J. på Konserthuset. Hon hade fått biljetter till "Stjärnklart" av sin pappa som är musiker i Anders Berglunds storband. "Stjärnklart" är en föreställning som bara företag får se (och så vi som känner en i bandet:). Vi fick se artister som Anne-Lie Rydé, Anders Ekborg, Lill Lindfors, Afrodite, Martin Stenmark och Jerry Williams. Stjärnspäckat alltså och ett jäkla tryck! Det höll på i flera timmar med paus i mitten.

Innan föreställningen fick vi tillgång till lite bubbel.... jiii....

I pausen frotterade vi oss lite med artisterna. J. och jag hälsade på Jerka i trappan. "Tjeenaree tjejer". Jag satt såå här nära Martin Stenmark: I______________I.
Och Jerka frågade mig om han fick flytta en stol så han kunde sitta. Det fick han naturligtvis.

Alltså det var så bra! De bästa var Anders Ekborg, speciellt när han sjöng "Anthem" från Chess fast på svenska. Vilken röst den mannen har! Otroligt bra!

Lill Lindfors var lysande i monolog från musikalen Chicago. Klockrent! Och jag rös över hela kroppen, när Jerry Williams sjöng "Working class Hero". Vilken inlevelse, WoW! Jag tryckes tillbaka i stolen av den enorma tryckvågen som kom. Började nästan gråta....

J. och jag tjoade och skrek ganska mycket, för att det var så bra. Efter showen satt vi med hennes pappa och drack ännu lite mer bubbel.

Lill Lindfors stannade för att prata med J:s pappa och så även med oss. Vi berättade att vi var tvugna att gå ut och dansa eftersom föreställningen gett oss så mycket energi.

Och så kom Jerka förbi och jag var ju bara tvungen att haffa honom och berätta att jag fått gåshud över kroppen när han sjöng "Working class Hero" och hur jäkla bra det var! Han log lite och sa "Åh, taack, kul" eller något och så släntrade han vidare. Han är så jäkla kool Jerka. Han är som han är, ändrar inte på sig i första taget med en integritet som få artister har.

Jerry W är en av mammas stora idoler och jag önskade nästan att hon varit med. Lekte med tanken att ringa upp henne och be Jerka säga några ord... men jag gjorde inte det. Kanske hon skulle vara tacksam för, jag vet inte... han hade säkert ställt upp.

Jag, kändiskåt?! Vad menar du?! :)

Efter föreställningen, runt kl 00.00 gick vi vidare till Galways på Kungsgatan, bara för att dansa lite. Och det gjorde vi! Klockan 02.00 var det dags att bege sig hemmåt med tuben. Jag åt mitt håll och J. åt sitt håll.

Jag bytte tåg vid Slussen och steg av vid Hornstull. Där träffade jag en trevlig kille och vi började snacka. Det visade sig atthan bodde i samma stadsdel/förort som jag. Inte långt alls. Vi hade sällskap hem, fast han gick åt sitt håll och jag åt mitt. Så nej, han följde inte med mig hem.

Nu är det strax utgång... igen! Snaps nästa!

Hepp!

Varning för Karibienbluff!

Jag har precis pratat med finanspolisen i Stockholm. Jag har inte gjort en polisanmälan eftersom jag inte direkt blivit utsatt brott. Däremot har jag informerat polisen om vad jag utsats för.

Det är tydligen en ny räd av lurendrejarna som pågår. Senast var nu i somras. Polisen som jag pratade med visste genast vad jag pratade om och sa att det var flera människor som ringt under veckan och anmält. Hon sa att det stått i kvällspressen om just dessa sorts bedrägerier.

Jag hittade några artiklar på nätet om precis det jag blev utsatt för. Artiklarna är från i somras.
Se nedan:
---------------------
"Se upp för nytt telefonbedrägeri
Sveriges Radios Ekot rapporterar idag om ett helt nytt telefonbedrägeri, som dykt upp under augusti. Genom att locka med gratis lyxresa försöker tjuvarna lura av dig konto- och personnummer.

Abonnenten uppmanas därefter att uppge sitt privata kontonummer. Telias presstalesman Lars Joelsson säger till Ekot att det handlar om lurendrejare. Enligt polisen lär det dock bli svårt att haffa bovarna.

”Bedragarna kan sitta precis var som helst. Vi vet inte omfattningen ännu. Jag har blivit uppringd av kolleger i Östergötland där man har fått in anmälningar och fler anmälningar är på väg”, säger Stig Sandgren på Stockholmspolisens utredningsrotel, till Sveriges Radio.

Rösten i andra änden berättar, på engelska, att du har vunnit en resa. Allt du behöver göra, enligt bedragarna, är att trycka på nian för att konfirmera.

Dagens PS 2005-08-12 13:14

---------------------------

2005-08-13 09:10:00

Skaraborgare drabbades av Karibienbluff

"Polisen i Skövde fick igår in en anmälan om telefonbedrägeri. Det handlar om ett företag i USA som nu inriktar sig på den svenska marknaden. En automatisk röst berättar på engelska att du vunnit en lyxkryssning till Karibien, och ber om kontonummer och en mindre betalning.

Konsumentverket har tidigare varnat för de här telefonsamtalen, och menar att man i bästa fall får köpa en resa till ett mycket högre pris än vad man räknat med - och i värsta fall blir av med pengarna."

/K

Avaktivering och tefonbedrägeri

Igår avaktiverade jag mitt PassagenDejtingkonto. En börda har lyft från mina sköra axlar. Haha!
-----------
En helt annan sak ang bedrägeriet jag utsattes för igår kväll... jag ska ringa och anmäla det i morgon hos polisen, antar jag. De kanske känner igen sättet det utfördes på? En telefonsvarare som på engelska uppmanar dig att trycka på en siffra efter att först ha sagt att du vunnit en resa någonstans långt borta. Jag kanske inte är den första och antagligen inte den sista?

De vänner jag berättat det för har sagt att jag ska notera datum och vilken tid det hände. Dessutom ska jag nog ha lite extra koll på telefonräkningen nästa månad.

Jag minns att jag ca klockan 21.00 ringde min gode vän S. Bedrägerisamtalet kom innan det telefonsamtalet. På min bärbara telefon där de inkomna numren lagras, står att jag klockan 19.43 fick ett telefonsamtal från nummer 00. Klockan på telefonen går ca 10 minuter fel... så ca 19.55 fick jag samtalet.

Nu är det dokumenterat här på bloggen som en minnesanteckning och ni är alla mina vittnen!

Sakta vi går genom Gamla stan

Jag har varit i Gamla stan idag med min väninna G. Vi träffades vid tunnelbanan och och tittade i affärer och tog en fika. Vi pratade relationer, relationer och ja relationer. Jag hittade en fin top av märket Vhila. Vi gick Västerlånggatan fram, Drottninggatan och vidare till Gallerian. Där blev vi så sugna på choklad att vi köpte en eller flera chokladpraliner. Mmm, cacao chokladtryffel... Sen gick vi vidare ner mot Sturegallerian där vi skulle kolla in lite pärlor i pärlshopen.

I födelsedagspresent fick jag ett par örhängen av en god vän. Jag har inte hål i öronen så därför är jag på jakt efter clips eller skruvörhängen. Det är väldigt svårt att få tag på och de hade inte den sorten jag skulle ha.

Ja, jag får väl ta hål i öronen då! Det finns så många fina örhängen (som inte jag kan ha)! Jag är rädd för att det ska göra jätteont att ta hål i öronen, att jag ska rycka till precis innan, och att de missar och gör hål i kinden i stället! Jag vet att detta är helt irrationellt tänkande men...

Efter Sturegallerian var det dags att ta tunnelbanan hemåt. Tåget vid Östermalmstorg var trasigt och vi fick vänta på ett tåg, två tåg, tre tåg. Mycket folk överallt. Hela tiden.

Stockholm, när det är som bäst. NOT!