På'n igen!

I morgon är sista dagen på jobbet

och jag har precis sökt ett jobb.

Alltså så här är det.

Visst känns det jävligt trist och visst är jag ledsen, för jag vill vara kvar men... jag klarar mig!

Mitt liv går vidare mot nya äventyr och nya mål. Och jag är säker på att jag kommer tillbaka, kanske förr än de anar... ;)

Det finns nya arbetsplatser för mig att upptäcka, nya människor och andra krafter hos mig som ska göra sig mer verksamma och påminda.

Jag vill att i morgon ska bli en bra dag. Jag vill fylla den med positiv energi och värme. Jag är inte bitter, jag tänker inte vara det. Jag sprider glädje. Jag sprider positiva strömmar. Inte för att jag ska sluta, utan för att jag går mot nya vidder, mot nya riktningar.

I morgon klarar jag vad som helst!

/KarinC

I morgon är en ny... dag

Dagen har varit rätt okej.

Trots att det nu bara är 2 dagar kvar.

Trots att jag på torsdag antagligen får pallra mig iväg till Arbetsförmedlingen.

Har jobbat på som förut (kanske s(m)urfat lite mer än vanligt kanske...)

Klockan 17.00 var vi några stycken från enheten som åkte till Akkurat på Hornsgatan och drack lite öl. En liten samling så här innan Zc och jag slutar på onsdagen. Det var inte alla som kom, inte ens nästan faktiskt men de viktigaste personerna var där, de jag tycker om. Det var väldigt avslappnat och trevligt faktiskt. En efter en droppade de och av och till sist var det bara Zc och jag kvar så vi satt och spånade lite. Jag drack två öl. En "Leffe Blond" och en "Golden" någonting. Och så åt jag en tomatsoppa med vitlöksbröd. Det funkade rätt bra. Sen fick jag ont i huvudet.

På tal om huvudvärk ska jag ta en alvedon nu.
Jag ska dricka en alvedon.

SKÅL!

/K

Suck...

Bara 3 dagar kvar på jobbet...

Vad kan jag säga?

Hoppas det blir kännbart att jag försvinner.


/K

Faithful: 2 min - tur och retur

Igår var det till att gå upp ganska tidigt, ingen sovmorgon här inte... Jag skulle med tåget 08.03 för att sen ta buss från Klarabergsgatan ut till Berwaldhallen. Mycket folk på bussen och de flesta var körsångare som skulle dit och sjunga.

Det var uppdelat till två konserttillfällen. I konsert klockan 18.00 och en kl 20.00. Jag sjöng den senare tiden. Gästartister: Mr Carl Hall, Louise Hoffsten och Marika Lagerkrantz. 50 kr av konsertbiljetten gick direkt till Ersta diakoni till stöd för kvinnor utsatta för våld och hot. Det är en bra sak att stödja tycker jag och en osynlig grupp i samhället. För att inte tala om alla barn som blir vittnen till våld och hot eller själva är direkt eller indirekt utsatta.

Jag hittade en länksida till en mängd olika organisationer och annat mot våld, barnpornografi, sexhandel, incest, misshandel och mobbing mm. Kolla in den! Här är länken ---> Klicka här!

Jag träffade körkompisarna i foajén och vi gick in och satte oss i stora salen. Vi värmede upp lite grann och sen var det övning från morgon till kväll. Mr Carl Hall från Atlanta, USA var där och en del andra kända personer i körsammanhang. Lasse Axelsson, Anki Spångberg och hennes rocksyster syster Charlotta Ollward. De ledde oss igenom de olika låtarna vi övat på sen vi fått vår övningscd. Jag har ju sjungit för full hals nere i arkivet på jobbet men det räckte inte riktigt för en del låtar kunde jag bara på ett ungefär. Fast det var kanske 3 eller 4 av 7 låtar som jag kunde bra.

Vi var alltså 1800 körsångare som sjöng i Berwaldhallen. 1800 människor! Det är vansinnigt mycket människor det.


Hanna i kören hade förbokat plats (och vi beställde mat under pausen), på ett ställe vid Karlaplan oh det var tur det för det blev snabbt fullt. Vi var först in och eftersom vi redan beställt vår mat och de visste ungefär när vi skulle komma så fick vi födan på studs. Stället var snabbt proppat med människor.

Hela dagen igår hade vi tur med bussarna. De kom precis när vi ställt oss där, vi behövde inte vänta alls. Och det var 2 min väntetid. Alltid. Märkligt alltså. Och turen har hållit i sig hela dagen idag också. Jag åkte hem till U och hjälpte honom att städa sin lägenhet. Det skulle vara visning där klockan 15.30. Han var ute igår kväll och det lev väl något lite för mycket för han var lite sliten idag. Så därför kom Karin - the städsquad till undsättning! Haha! :)

Under tiden när mäklaren hade visningen gick vi till Mc Dånald's i Globen.

Jag åkte tillbaka hem och både vid tvärbanan och t-banan från Liljeholmen var det ca 2 min väntetid. Igen.

Jag säger då det, ibland har man flyt!

/K

Betraktelser

Varje morgon när jag vaknar läser jag texten jag skrivit till mig själv,
laddad med positiva affirmationer.
Efter det sitter jag tyst och stilla några minuter och andas lugnt
för att sedan lyfta händerna mot himlen,
både ett sätt att sträcka ut musklerna men också en hälsning till dagen.

Sen börjar jag dagen.

Idag slog det mig att det faktiskt funkar!

Att jag förändrats, transformerats precis åt det hållet jag vill och strävar efter.
Jag är mer öppen och närvarande än jag varit tidigare.
Jag är medveten på ett annat sätt än jag varit tidigare.
Mitt sätt att se på mig själv har förändrats. Jag tänker numera positivt, inte så att jag är glättigt glad hela tiden. Även jag har mina svarta stunder, fortfarande.
Men jag tillåter mig att känna om jag är ledsen eller arg. Eller glad. Och jag fastnar inte lika lätt i vreden. Jag känner den och går sen vidare.
Om det behövs, markerar jag var min gräns går.

Tålamod.
För mig handlar det om tålamod, just det jag har svårt för.
Tålamod att stanna kvar och att inte ge upp.

Inte ge upp känslomässigt vad gäller arbete, utan stå kvar. Och vara aktiv.

Inte ge upp när meditationen inte funkar alla gånger. För ibland gör det inte det,
just då.
Då när det är det saker som stör eller att jag är för ofokuserad och kanske lite irriterad för någonting. Att ändå fortsätta nästa dag, nästa morgon.

Eller när jag missade en grej på jobbet idag. Det kändes inte ett dugg roligt att få göra om arbetet. Det sänkte mig lite grann men sen tänkte jag:
"På´n igen!"

Gör om, gör rätt! =)

Och då var det plötsligt inte en så stor grej. Inte egentligen. Det tog en kvart att rätta till det jag missat. No big deal.
Alls.


/KarinC

PING!

Jag gör som Snurre.

Ping!

/K

Lilla sovpåsen

Jaha nu har snuttisen somnat här bredvid mig i soffan.

Katten, vad söt hon är! =)

Jag är f ö r k y l d på bilden, kanske ska tilläggas.... (måste ju skylla på något). Eller så är det kontrasten, jag - söt, hon - sötare!


/K

Det rör ju på sig

Här jobbar jag! =)

Från det ena hållet...

och det andra

Jag har varit på dåligt humör idag. Telefonen funkade inte så jag drog ur jacket i ren frustration. Arghh! TELEFONDJÄVUL! :=

Katten väckte mig (som vanligt) aldelles för tidigt och jag kom iväg sent till jobbet.

Jag har varit låg och ledsen idag. Min korta tid kvar gör sig påmind varje gång jag går till jobbet. Det är med blandade känslor jag går dit, för samtidigt som det känns svårt och jag blir ledsen så är det ju så himla roligt!

Jag kan inte komma ihåg sist när jag tyckte det var roligt att gå till jobbet! Jag har aldrig trivits så bra någonstans som jag gör här!

Jag har satt upp hyllmarkeringar i de nya magasinen. Många lappar är det... just nu är Mag 5 och 6 tomma men arbetet med att flytta in delar av arkivet påbörjades idag. Jag har varit på Mag 4 där jag rensat och lagt ner handlingar i arkivkartonger. En del av arkivmaterialet står löst eller i påsar. De ska ner i arkivkartonger. Det går inte att ha massa löst material när allt ska flyttas.

Jag mailade killen på Domstolsverket för att höra hur det gick. Han skulle ju hört av sig till mig i slutet på förra veckan, men gjorde aldrig det så då hörde jag av mig i stället.

Idag har jag fått nya tips om jobb och Zc fick tag på kvinnan från Brandförsvaret ang ev jobb där. En kollega med bra kontakter med andra myndigheter tipsade om ett jobb i Östersund där de söker två arkivarier.

När Zc och jag satt och fikade kom hon fram och gav oss en lapp med telefonnummer och ett namn till en person som sökte med ljus och lykta efter en projektanställd arkivarie till en annan myndighet. Jag gick upp och ringde direkt. Kvinnan jag pratade med tyckte det var bra att jag var så snabb med tanke på att kontakten upprättades 10 minuter innan. De sökte en arkivarie till ett ritningsarkiv vid en myndighet. Det lät intressant och livsandarna återkom lite efter det. det känns så mycket bättre när jag tar tag i saker i stället för att sitta och vänta och älta och vara bitter och deprimerad för att jag inte får vara kvar.

Det är kanske meningen att jag ska någon annanstans?

Det kanske är meningen att jag ska pröva mina vingar, se mig om efter andra marker?
Och vem säger att jag inte kommer tillbaka?

Det kommer jag göra.


Nu är jag trött och ska gå och sova.
Blev inte så mycket sömn i helgen... av olika anledningar.

/KarinC

En Bra Helg

Det har varit en bra helg med utflykt och promenad på Ingarö tillsammans med U, filmtittande på dvd hemma hos U på söndagkvällen och utgång med J på lördagkvällen. Vi hade tänkt att gå på Re:Orient men kön var oändligt lång så besvikna gick vi därifrån, någonstans insåg vi att vi inte skulle komma in. Det blev Fenix i stället och det funkade faktiskt också. Musiken var riktigt bra faktiskt. Jag drack en Bacardi Breaser Vattenmelon och en Cosmopolitan och efter det så blev jag något glad i hatten. Dansade en hel del, fast det gjorde jag innan. Jag fungerar inte så att jag måste dricka för att kunna dansa. Är det bra musik, kan jag dansa (nästan) var som helst. Det spelar ingen roll om dansgolvet är tomt. Jag dansar.

Nu är klockan aldelles för mycket och jag ska äta frukost för att sen åka till jobbet... nu är det bara lite mer än en vecka kvar. Snyft!

/K

Sjung Gospel!

Idag har det varit en ganska bra dag. Både på jobbet och efteråt.

Jag har sjungit gospel och det var härligt, härligt, härligt! =)

Å så lite reklam...

Den 27 januari, 2007 är det dags för "Sjung Gospel" i Berwaldhallen.

Det kommer vara en 1000-manna gospelkör med artister som Louise Hoffsten, Marika Lagercrantz och så Carl Hall från Atlanta, USA.

För mer utförlig information se : www.faithful.se

Det ska bli såå roligt! Jag har ju varit med för så jag vet hur intensiv och underbar dagen blir. Vi övar hela dagen och avslutar med två konserter på kvällen. Jag har fått noter och övningscd så jag kan förbereda mig ordentligt. Jag ska kunna 7 låtar med stämmor och text utantill.

/KarinC

Jakten på den perfekta kroppen

Igår var jag och tränade igen. Hade packat väskan kvällen före så jag skulle komma iväg till träningen efter jobbet. Det var fullt i omklädningsrummet och jag fick tränga mig fram till ett ledigt skåp.

Jag har tänkt på det förr och noterat det. Hur smala en del tjejer/kvinnor är. Jag menar sjukligt magra. På en kvinna kunde jag se varje revben som avtecknade sig under huden och hon inga former överhuvud taget. Och hon såg inte ens hur hon såg ut. Antagligen tyckte hon att hon var tjock.

Jag känner ingen som har anorexia men jag sett en del och träffat en och annan person inom vården. Jag har själv inte sjukdomen även om jag ibland märker tendenser så tillvida att jag slarvar med maten ibland och glömmer bort att äta. Dessutom tycker jag att jag är tjock fastän jag inte är det. Men jag k ä n n e r mig tjock och jag har gått upp 5 kilo i vikt. Jag trivs inte riktigt i mig själv och vill gärna gå ner de där 5 kilona igen.

När jag får de där tankarna så blir jag rädd, för jag vet hur lätt det är att bli fixerad vid något. Men jag är i alla fall medveten och vaksam.

Att se en del kvinnor i omklädningsrummet får mig att reflektera över denna hets att se smal ut och få den där vackert skulpterade kroppen som de har i modemagasinen. Frågan är: vill jag se ut som hon på bilden? Massmedia överröser oss med bilder av smala modeller många gånger osunt smala kvinnor på gränsen till självsvält. Jakten på den "perfekta" kroppen kan få oss att springa fortare och göra hundra armhävningar i stället för tio. Vi äter kanske bara ett mål mat om dagen och hoppar över de andra. Både kvinnor och män känner ibland av pressen att vilja se ut på ett visst sätt. De där snygga bicepsen, den där snygga magen eller den där fasta rumpan.

Visst är det viktigt att på ett sunt sätt bry sig om sin kropp på alla plan, både att röra på sig och att äta rätt.Jag tycker om att träna numera. Det är roligt och skönt, även om jag ibland kan känna ett visst motstånd också. Det är bra att röra på sig och att bygga upp sina muskler så jag orkar mer. Men allt som utövas på ett extremt sätt kan vara farligt. Jag vet att det är skillnad på att träna på ett sunt och hälsosamt sätt och att ha anorexi som är en sjukdom men jag kan inte låta bli att någonstans ändå dra en koppling här.

Jag tror att många av oss är så präglade av det vi ser i tidningar och på TV.

Modellerna ser ju så bra ut!
Eller gör de det??

Vad vi inte tänker på är att det oftast är kraftigt retucherade bilder. De ser egentligen ut som du och jag. Ganska vanliga alltså. Utan smink och med ett par joggingbrallor ser filmstjärnan rätt vanlig ut med sina egna skavanker.

Jag fick mig en tankeställare i alla fall. Big time.

/K

Monday - whatever

De skickade lösenordet idag på morgonen och jag skickade in ansökan via nätet. Så nu är det gjort.

Annars har dagen varit ... måndag.


What else can I say...







/KarinC

Rekrytering - eller ung och grön??

Nu försöker jag söka ett jobb som arkivarie på Riksarkivet. Ansökningstiden går ut i... dag. Det ska gå att ansöka via webbplats där man ska registera sitt cv. När jag skulle registrera nytt så visade det sig att jag redan hade varit där iaf var min e-post registrerad. Lösenord kommer jag isf inte ihåg. Det gick att få nytt lösenord skickat till sin e-postadress och visst, det kom fram grön text där det stod "att nu så är lösenordet skickat till din e-post!

Vajjert!
Härligt!
Superb!

NOT!

Har väntatochväntatochväntatochväntat
ochingentinghänder. Liksom.
Mjupp!

Kan inte sitta här hela natten och vänta på ett lösenord som aldrig kommer...

Jag får åka dit personligen på lunchen och överlämna ansökan.

Så får det bli!

Adjöö!

ps: nu skickade jag ett andra mail till rekryteringen ang lösenord... kommer väl få en drös i morgon bitti! Men då är det försent!

I-landsproblem (eller det här med bh-ar)

I fredags var jag och tränade på Friskis & Svettis. Skönt skönt, förutom att min bh inte funkade något vidare. inte alls faktiskt. Den är väl en 10 år och rätt schleten så att säga. Det var obekvämt och jag var liksom tvungen att "hålla i"/fixera brösten med armarna så det inte skulle skumpa så förfärligt. Dessutom var det ganska smärtsamt! Ohh shit!

Så idag var jag och U ute och shoppade. Fast så mycket shoppande blev det inte, ingenting faktiskt. han var på jakt efter en tröja och jag efter en sport-bh.

Jag provade och provade och provade. Den ena var för liten den andra för stor. Sannerligen en djungel det där! Jag trodde U skulle uppskatta bh-provandet men när jag frågade vad han tyckte om den eller den bh svarade han:

"Men det vet väl inte JAG!" och så såg han lite stressad ut.

"Jag är inte direkt någon bh-expert..." sa han senare.

"Men du kan bli" hintade jag till honom.

Jag vet inte, han kanske inte är någon bröstman. Vilket i så fall är väldigt tråkigt. Jag gillar mina bröst och vill gärna att någon annan uppskattar dem också.

Jag har en känsla av att han tycker att jag är ganska så rak på sak och det är inte alltid han förstår mina sexuella anspelningar som kommer lite titt som tätt. Haha!

/K

Meditation

Jag började dagen med meditation, lugn skön meditation. Jag tände ett ljus, satt upprätt i sängen något tillbakalutad med benen i skräddarställning.

Jag fokuserade.

Visualiserade ljuset

i mitt inre. För det finns där

också.

Efter en kvart var jag klar och sträckte ut kroppen ordentligt. Sträckte på den som en katt. Jag var redo att möta dagen.

Frukost, morgonbestyr och så tunnelbanan till jobbet.

Idag har jag känt mig glad och trygg.

Hjälpte JS lite i expeditionen. Det var egentligen inte meningen, det blev bara så. Det kom folk hela tiden och frågade saker. Jag hjälpte en man som ville ha handlingar ur ett kyrkoarkiv. Jag hittade fram arkivförteckningen på nätet och letade reda på förteckningen så han kunde beställa fram den serie han ville ha.

Jag är stolt över mig själv, att jag faktiskt hittade det han skulle ha. Det är annars inte alltid så lätt.

Annars sitter jag mycket framför min dator. Dagen gick så snabbt och snart är det helg igen! I morgon är det redan torsdag.

Det är skrämmande att det går så fort.

Snart slutar jag på arkivet och det känns inte bra alls. Jag hör ju hemma där! Det är där jag vill vara! Och så får jag inte det! Min chef som kommit tillbaka från föräldrarledighet, frågade om jag sett några jobb att söka och då dog mitt hopp att få vara kvar.

Hoppas på ett mirakel, att de plötsligt kommer på att de behöver folk och att pengarna finns, att de vågar satsa på mig för jag är bra.

Jag gör ett bra jobb. Faktiskt så är det så.

/KarinC

Ett eko av skiftningar

Vad var det nu jag skulle skriva?

Förut när Blogger inte funkade visste jag, men nu har jag tappat bort tankarna.

Jag är ledsen men vet inte varför. Eller jo, det gör jag. Och det var inte alls det jag skulle skriva om egentligen.

Känslor skiftar
och jag med dem.

Jag skulle skrivit att jag frös
och hade ont i huvudet
och kanske håller jag på att bli förkyld. Men så har jag känt i två veckor nu, det skiftar visst också. Ena dagen mår jag halvtaskigt, är trött och har ont i kroppen och huvudet, andra dan mår jag rätt bra.

Men nu, nu är jag ledsen. En obestämd känsla som sitter i magtrakten och som pulserar och liksom strålar upp mot bröstkorgen, mot strupen. Jag har svårt att andas och ibland är det som jag glömmer bort.

Att andas.

Det skulle vara skönt att gråta. Men det var så länge sen och jag vet inte hur jag gör. Fast det är inte något som jag kan bestämma mig för att göra, bara sådär. Kommer det så kommer det.
När det ska.
När jag behöver det.

KarinC

Varning!

för filmen "The Black Dahlia"!

Fast för all del, bilda er er egen uppfattning. Men då kanske ni inte ska fortsätta läsa inlägget..!

Oavsett vad man nu vet bakgrundshistorien eller inte så tycker jag inte det är någon bra film. Även om jag, efter att ha läst lite om det mycket uppmärksammade mordet på Betty Short under 1930-talet och kanske förstår lite mer av filmen. Eller nej, det gör jag faktiskt inte.

Sopigare film får man leta efter. Förutsägbar och tramsig. Och jag blev jävligt irriterad på styltig dialog och obegripligt rörig intrig. Filmen var en parodi på en typisk polisfilm/gangsterfilm med regniga miljöer och rökande poliser med hatten nedsjuten över ögonen. Det var bara det, att jag tror inte det var en parodi! Och det gör det hela mycket mycket värre! Det fanns ingen som helst gnutta fantasi eller känsla!

Det enda som var bra med filmen var de mycket råa boxningsscenerna i början av filmen, och jag som inte ens gillar boxning! Det tycker jag säger en hel del.

Varför göra en sån film? Jag förstår det inte. Obegripligt.


/K

RullSkriskodisco

I går åkte U och jag skridskor i Vasaparken. Vädret var väl sådär men helt okej. Vi hade tagit med oss glögg som vi drack första sippen av redan efter en kvarts åkande. Det var faktiskt jättekul och det gick mycket bättre för min del än vad jag hade trott. Lite vingligt var det och jag fick ont i fötterna men efter ett tag gick det riktigt bra. U spelade hockey som barn så han hade det i ryggmärgen. Jag har inte åkt skridskor sen jag gick i skolan och övade mig på att åka baklänges.

Det var vi, alla kidsen, deras föräldrar och så småttingarna i sina nya glänsande skridskor samt en hel del annat löst folk. Det var faktiskt riktigt mycket folk som åkte. En man hade till och med värsta långfärdsskridskorna och full mundering med både knäskydd och kånkenryggsäk. En del pappor lärde sina små barn lira hockey. Det var lite roligt att se dessa små knattar som höll en miniminiklubba i ena handen och pappa i den andra.

U och jag åkte några timmar, runt runt för att ibland kryssa mellan hockeypuckar, barn och skridskoskydd. Lätt träningsvärk i anklar, fötter och ben men det är en ganska skön känsla.

Det var en härlig dag, helt klart! =)

/K

Good Affirmations!

Jag övar mig.

Jag övar mig i att tänka positivt, att se möjligheter istället för hinder.
jag övar mig i att tycka om mig själv, ett arbete som aldrig borde ha upphört. Det är dags nu, dags att ta itu med min självbild. Att tycka illa om saker jag gör, när jag te x medvetet eller omedvetet sårar en annan människa eller när jag gör val som inte alltid är bra för mig, det är en sak. Men att tycka illa om mig själv som person är något annat. Det är som att förakta själva fundamentet jag står på, grundmaterialet. Det som är jag. Det gäller att skilja på det där, för det är inte alls samma sak.

Jag är inte det jag gör. Jag är inte mina felbedömningar eller misslyckanden och jag är heller inte mina prestationer. Det definerar inte mig som person.

Jag är Karin.

En underbar, varm och passionerad kvinna med mycket mod och massor av kraft! Jag har allt det jag vill ha. Här, inne i mig.

Det känns lite konstigt att skriva varma närande ord om mig själv till mig själv, att frossa i det. Får jag skriva så här? Och vad tycker andra människor om det? Tänk om ni tycker illa om mig, tycker att jag skryter eller ännu värre... tänk om ni tror att jag tror att jag är bättre än ni? Hängde ni med? ;)

Appappapp! Där kom lille Gremlin igen!
BORT! Bort med dig!

Här bor jag och det finns inget utrymme för dig här!

Så... nu tar jag plats och jag skriver vad jag vill, när jag vill.

JAG - utan inbörders ordning

Jag är kompetent och tar itu med saker med entusiasm.
Det jag inte kan - det lär jag mig.
Jag duger precis så som jag är.
Jag tycker om och bryr mig om mig själv.
Det här klarar jag! :-)
Jag är vacker.
Jag är självständig.
Jag tänker positivt.
Jag låter inte längre någon sätta sig på mig!
Jag är fantastisk!
Jag är underbar!
Jag är sensuell.
Jag är omtänksam
Jag lever i kärlek.
Jag är kärlek.
Jag har alltid ett val.
Jag bejakar mig själv.
Jag tar hand om mig själv.
Jag är begåvad.
Jag är smart.
Jag står upp för mig själv!
Jag gör så gott jag kan.
Jag respekterar mig själv.
Jag litar på mig själv.
Jag är stolt över mig själv!
Jag är tillåtande.
Jag är noggrann.
Jag är lyhörd.
Jag är bra på att lyssna.
jag är social.
Jag tycker om att skratta.
Jag är rolig! =)
Jag tycker om min kropp.
Jag ser möjligheter i stället för hinder.
Jag bär längtan i mig.
Jag har allt inom mig.

Jag är jag.

Listan kan göras lång. En aldrig sinande källa.

Är det inte fantastiskt?
Pröva själv att varje dag skriva ner tre positiva saker om dig själv. Vem vet, det kanske funkar! Det går att skriva vad som helst. Hur du är som person, vad du gör eller tycker om. Skriv ner något du är stolt över!

Så länge som det får dig att må bra så är det gott!


Lev väl!

/K

Dagen efter... semestern

Jag känner mig så där trött i kroppen så jag knappt orkar lyfta fötterna. Halsen är raspig och hur mycket jag än sover så försvinner inte den där tröttheten.

Jag har jobbat i två dagar och det funkar hjälpligt fast idag somnade jag framför skrivbordet. Som tur var var det ingen som såg mig. Det är många som har semester fortfarande... tur för mig! =) Men efter en cappuchino så var jag lite piggare och så gick jag ner i arkivet för att andas lite mer arkivdamm och klisterångor. Jag hade tänkt stå där nere och jazza lite men batterierna i min cd-spelare tog slut så det blev ingen musik.

I morgon ska jag ladda batterierna! Mina egna OCH cd-spelarens.

/K

G'natt!

Det var en tung kväll, natt, morgon med mycket champange, trevliga människor och en date. Festade ända fram till småtimmarna. Nu är jag trött trött och ska sova gott i min nybäddade sköna säng.

I morgon är det jobb igen.

Jaaa!!! =)

/K