Ett ögonblick i sänder

Melankoli.

Vardagen tränger på. Mina måsten. Jag måste söka jobb. Pronto. Listan till Af ska in på torsdag. Prestera, prestera, prestera.

Och så har jag betalat mina räkningar, en aningen försent men det är gjort i alla fall. Glömde bort att göra det innan jag åkte till Öland. Kom på det i bilen, ungefär vid... Norrköping eller nå´t.

Vill bara gråta fast jag kan inte, det sitter liksom fast i svalget och tynger över bröstkorgen. Det gäller verkligen att ta tillvara de där fina minnena man har, bevara och komma ihåg dem så jag kan plocka fram dem när allt känns ganska tungt.

Livet består enligt min mening av en rad ögonblick, det gäller bara att kunna urskilja dem... Jag har en tendens att leva både i dåtid och framtid och det är inte alltid bra. Visst finns det vissa saker som i livet som behöver bearbetas och det kan vara bra att ibland ha lite framförhållning men inte för lång tid framåt.

För jag vet inte vad som kommer hända. Jag vet faktiskt ingenting just nu, i denna stund. Förutom att jag håller på att laga mat och att jag antagligen om en liten stund kommer äta den.

Jag antar att det handlar om att leva just här och nu. I denna stund. I det som är just nu. Så enkelt, men ändå så svårt. En konst är vad det är. Så tycker jag.

Ameh faan Blogger, jag vill ha en bildjävel! := Suck it!

Anger.

/K