Du är fantastisk!

Intensiva dagar...
har kommit igång på allvar med ordnande och förteckande av arkiv. Får inte glömma bort de där minipauserna. Stelnar lätt till i axlar och nacke. Fast idag har jag faktiskt tränat. =)

Ki-jympa - en kombination av kampsport, Qui Gong, meditation och... aerobics kanske? Jätteskönt! Onsdagar klockan 18.30 it is hädanefter!

Nu är klockan mycket och jag har precis sett "Grey´s anatomy" på 5:an. Dubbelavsnitt.

Dagarna och veckorna går fort, i morgon är det torsdag, igen och snart är det helg. Igen. Fast livet är bra, mycket bra. Saker och ting börjar falla på plats. Och jag känner ett lugn i mig själv, en säkerhet som börjar bli mer och mer självklar för varje dag som går.

Jag är. Och det är gott. Jag är Karin och jag är precis så som jag vill vara.

Under Ki-passet boxades vi och sparkade högt emellanåt och för varje gång vi drämde till med näven i luften så skrek vi: "Kui!" Det fanns en märklig kraft i det och mycket energi. Jag kände mig fokuserad och kraftfull. Kroppen samlar på sig en hel del som behöver komma ut.

Vi skulle sträcka ut kroppen och andas, vi plockade ner månen och följde stjärnorna med blicken, vi prövade våra vingar. Jag kom att tänka på vad en person sa till mig en gång för inte allt så länge sen: "Karin, du har en änglasjäl." Det är det finaste någon någonsin sagt till mig.

Jag vet inte riktigt varför jag vill skriva det här, något så nära och personligt. Någonstans kan jag känna lite rädsla för att ni ska tycka att jag är flummig eller att jag tror att jag är märkvärdig.

Men så inser jag att det är min Gremlin och JanteFjante som snackar i mitt huvud, ni vet den där otäcka som vi nog alla har någonstans i oss och som säger att du inte duger, att du inte ska tro att du är något. Som säger att du är liten och rädd och ingenting värd överhvudtaget...

Men det stämmer inte! Lyssna inte! För det är inte sant!

Du är så mycket, mycket mer. Vi är. Och jag också.
Vi får inte glömma bort det.

Vi är fantastiska och vi vibrerar av liv!


/KarinC