Carmina Burana
Carmina Buranakonserten framför Operahuset igår var fantastisk! Det var fullt med folk och vi stod lite till vänster om scenen, så vi såg inte så bra men vi hörde...
--> Carmina Burana <-- bygger på texter från 1200-talet men uppfördes i sin helhet 1937 av den tyske tonsättaren Carl Orff. Det är vardagliga vagantdikter på latin från en handskrift i ett kloster i Bayern. Dikterna skrevs av kringströvande munkar och studenter.
Det var maginfikt! Mäktigt! Och jag fick rysningar över hela kroppen. Verket framfördes av 150 körsångare plus symfoniorkester. Storkyrkans kör, Laurentii gosskör, Domkyrkoförsamlingens Gosskör, Hässelby Motettkör samt S:t Jakobi Kammarkör. Orkester: Stockholms Läns Blåsarsymfoniker. Solisterna var jättebra och sopranen Jeanette Bjurling gav mig gåshud. Hon höll ut en hög, hög ton jätteläänge.... Hur hon lyckades med det förstår jag inte men hon är ju proffs naturligtvis.
Jag är säker på att de flesta av er känner igen inledningen "O Fortuna". Den förekommer ganska ofta i filmmusik. Resten av verket är också värt att lyssna på. Ibland så vackert att jag bara vill gråta.
Det som tyvärr drog ner betyget var Charlotte Engelkes som presenterade det hela och som även läste de översatta dikterna på svenska. Hon var bara för mycket och skulle försöka illustrera dikterna genom att vara både lustig, burlesk och dramatisk på en gång med ett totalt misslyckat resultat. Jag såg flera i publiken som skruvade nervöst på sig. Det var alltså inte bara J och jag som tyckte det var pinsamt.
J såg sin pappa bland blåsmusikerna. Hon visste inte att han skulle spela där då, så det var en trevlig överraskning.
Under eftermiddagen innan konserten var jag och J och tittade på lampor (igen). Jag behövde få lite input från någon annan. Inte så att jag inte kan bestämma själv vad jag vill ha men jag behövde få konferera med någon annan än mig själv. Nu vet jag nog varåt det lutar, vilken lampa jag ska köpa.
Ikväll ska jag, min syster och en kompis till henne gå ut och äta för att sen fortsätta vidare till Gerdas. Det ska bli trevligt!
/K
--> Carmina Burana <-- bygger på texter från 1200-talet men uppfördes i sin helhet 1937 av den tyske tonsättaren Carl Orff. Det är vardagliga vagantdikter på latin från en handskrift i ett kloster i Bayern. Dikterna skrevs av kringströvande munkar och studenter.
Det var maginfikt! Mäktigt! Och jag fick rysningar över hela kroppen. Verket framfördes av 150 körsångare plus symfoniorkester. Storkyrkans kör, Laurentii gosskör, Domkyrkoförsamlingens Gosskör, Hässelby Motettkör samt S:t Jakobi Kammarkör. Orkester: Stockholms Läns Blåsarsymfoniker. Solisterna var jättebra och sopranen Jeanette Bjurling gav mig gåshud. Hon höll ut en hög, hög ton jätteläänge.... Hur hon lyckades med det förstår jag inte men hon är ju proffs naturligtvis.
Jag är säker på att de flesta av er känner igen inledningen "O Fortuna". Den förekommer ganska ofta i filmmusik. Resten av verket är också värt att lyssna på. Ibland så vackert att jag bara vill gråta.
Det som tyvärr drog ner betyget var Charlotte Engelkes som presenterade det hela och som även läste de översatta dikterna på svenska. Hon var bara för mycket och skulle försöka illustrera dikterna genom att vara både lustig, burlesk och dramatisk på en gång med ett totalt misslyckat resultat. Jag såg flera i publiken som skruvade nervöst på sig. Det var alltså inte bara J och jag som tyckte det var pinsamt.
J såg sin pappa bland blåsmusikerna. Hon visste inte att han skulle spela där då, så det var en trevlig överraskning.
Under eftermiddagen innan konserten var jag och J och tittade på lampor (igen). Jag behövde få lite input från någon annan. Inte så att jag inte kan bestämma själv vad jag vill ha men jag behövde få konferera med någon annan än mig själv. Nu vet jag nog varåt det lutar, vilken lampa jag ska köpa.
Ikväll ska jag, min syster och en kompis till henne gå ut och äta för att sen fortsätta vidare till Gerdas. Det ska bli trevligt!
/K
skrivet av KarinC kl. 12:43
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar
<< Hem