One of those days

Dagen har varit... förskräcklig. Det kändes åt helvete och jag klarade inte av stress. Alls. Sen att ha fyra timmar personalmöte gjorde väl inte saken bättre. Fyra timmar som aldrig tog slut. Allt fylldes liksom på hög i mig och jag såg allt som inte var bra, att jag gör ett dåligt jobb. Alla rutiner och annat jag missat. Jag kände mig värdelös, liten, ledsen och mycket trött. Självkänslan låg längst ner och skramlade i botten och jag ville bara gråta. BLÄÄ!

Efter att ha pratat med min mamma nu ikväll, kom jag på varför allt har känts förjävligt idag. PMS, One of those days. Phh!

Min kloka mamma sa: "Det blir bättre i morgon, det kan inte bli värre än vad det var idag, eller hur? Och så är det nog.
Det blir nog bättre i morgon, kan jag ju hoppas.