2-nights-stand

Jag såg honom tvärs över baren och blev plötsligt nervös. Han såg mig inte och jag undrade hur han (och jag) skulle reagera när vi träffades öga mot öga. Efter ett tag möttes vi i trappan och vi gav varandra en varm och innerlig kram som den naturligaste sak i världen. Jag blev alldeles fladdrig inombords och ännu mer stissig inuti. Jag och J skulle gå ner och han och hans polare gick upp och så där höll det på. När vi gick upp så gick de ner och när vi gick ner så gick de upp. Så typiskt. Jag tänkte för mig själv:

"Ja ja, är det meningen att något ska hända så gör det väl det, annars inte".

Det är inte alltid jag är så klarsynt och klok men jag försökte verkligen, dessvärre märkte att jag tittade efter honom hela tiden och jag kunde inte koncentera mig på att dansa eller någonting.

Natten blev sen eller tidig beroende på hur man ser det. ;) Ähum...

/K

ps: Det var inte puckot som inte kunde ta ett nej. Honom har jag disssat. He is, no more.