Monsunregn och fantastisk gorumémat

En fullspäckad, intensiv och rolig söndag har det varit! Klockan 11.00 träffade jag J och hennes familj vid Gröna Lund. Jag blev bjuden på entré och åkband eftersom J:s mamma tyvärr var sjuk och de hade ett åkband över. Det var världens monsunregn över Stockholm men jag var välrustad med gummistövlar och regnställ. Hade det lite på känn att det kunde börja regna och gallar gillar inte alls att bli blöt och kall. Det var nog bara J och jag som hade regnställ, många hade bara regnjacka och en del paraply och somliga hade inga regnkläder på sig alls. Vanligtvis var det unga tjejer i minimala kläder. De trodde det fortfarande var sommar men nu tror jag hösten har kommit på allvar.

Jag åkte Berg-o-dalbanan, Pop-expressen, Bläckfisken, Vilda Musen, Kärlekstunneln, Spöktåget + DiscoJet. Vi gick naturligtvis till Lustiga Huset och Skrattkammaren. Jag kommer ihåg Lustig Huset från när jag var barn och de där trappstegen tycker jag fortfarande är läskiga. Sen kommer jag ihåg när jag var 4-5 år gammal och skulle ta mig över den snurrande tunneln och hur rädd jag var för jag kom inte över utan ramlade hela tiden. Vad jag minns så kände jag mig både rädd, ensam och utlämnad för det kom ingen och hjälpte mig. Det gjorde det säkert men jag kommer inte ihåg det!

Skrattkammaren är inte lika rolig som när man var barn, hey det mesta på Gröna Lund var mer spännande, större och spektakulärt då på den tiden.

Jag och J:s 16-åriga syster skrek i skräckblandad förtjusining när vi åkte Berg-o-dalbanan och Vilda Musen som med sitt namn låter harmlös men som är rätt läskig ändå. Lite i alla fall...

Bläckfisken åkte jag tillsammans med J och vi tjoade nog en hel del där och sen när vi skulle gå av och karusellen stannat så hade vår vagn fått en rejäl spinn och snurrade fortfarande i säkert 1,5 minut, så vi blev alldeles illamående. Konstigt nog var det ingen av personalen som gjorde något det.

Kärlekstunneln var ett skämt. Vi fick plats alla tre J, jag och J:s syster i en sån där plastekstock. Vi var lite oroliga för man var tvungen att kliva i stocken i farten så J frågade om de stannade stocken så man kunde kliva i. "Till och med ett barn kan kliva den där!" blev det snäsiga svaret från tjejen i kassan. Till sist blev det vårt tur och vi var väl något stressade men satte oss tillrätta iaf. Men Kärlekstunnel? Ah, jag vet inte... En sagotunnel kanske men rätt tveksamt det med. Jättefåniga plastiga dockor som pratade galimatias och uppbyggda små lilleputtland. Och så fick vi vårt kort taget i slutet på resan och då var vi rätt rejält upppretade, både på den dåliga attityden land personalen och själva åkandet så jag gjorde fingret till kameran. Jag kan säga så här att vår bild var svart, de hade raderat den vid bildstället. J sa att tjejen tittat surt på oss när vi klev av men jag tänkte: "Det kan hon väl ha!" Är jag cynisk eller är jag cynisk? Jaja, runt 14.30 var det dags att åka hemåt. Jag skulle på födelsedagsmiddag hos Ñ och gjorde mig i ordning.

Jag var där i tid men det visade sig att jag egentligen kom lite för tidigt eftersom hon sms:at att vi behövde inte komma föränn klockan 18.00. Det hade jag ju missat, såg sms:et hemma hos henne. Det gjorde ju inget, jag hjälpte till att rensa kantareller. Vi blev fyra tjejer allt som allt och det var jättetrevligt och hur god mat som helst! Kantarellpaj, grillade morötter, rödbetor och potatis, lammstek och marängtårta med jordgubbar till efterrätt. Nu är jag så mätt att jag inte vet var jag ska ta vägen. Jag var den enda som drack vin också, två glas blev det..."nästan en halv flaska!" tänkte jag förfärat! =)

Jag ser ju att klockan är mycket och jag borde sova nu och jag ska upp ganska tidigt i morgon. Oki, jag säger god natt nu då och på återseende!

Adios!
/K