Thank God it´s over!

Jag vet inte

men jag tror att det här julen kvalar in som den värsta julen, någonsin. Jag känner mig som ett besviket barn som fått
värsta julklappen. Jag är kanske extra känslig eller något för jag vill bara gråta. Det är såå skönt att vara hemma bakom mina egna dörrar, här skrattar ingen åt mig och gör narr av mig, här är jag trygg. Ensam med mig själv.

Kvällen började med att julkorven som pappa skickat till oss på posten hade möglat och inte gick att äta(Åhh han kommer bli så besviken! Det gör mig ont). Den fick gå i sopen tyvärr. Jag blev jätteledsen och på något sätt kändes det som det var mitt fel, fast det inte alls var det.

Visst var det god mat och det var fint ordnat julbord av syster min och några till.

Kortet på julmusten hörde till, jag har inte klistrat på det i efterhand. Det var den synen som mötte mig... :=

Fas 1.
Tal till nationen

Jag satt och funderade på om jag ändå skulle säga något, meddela att pappa faktiskt tänkte på oss så här under julen och hade skickat med en julkorv men som jag tyvärr varit tvugen att slänga. Så till efterrätten klingade jag i glaset och tystnaden lade sig. Jag hälsade från pappa och berättade om julkorven och alla började skratta för de tyckte det var så lustigt. Själv blev jag irriterad för att jag blev avbruten och jag var väl lite nervös också. Dessutom påminde det mig när jag skulle hålla tal vid något annat tillfälle då jag blev avbruten av min bror som sa någon lustifikation. Jorå, han fick väl till något dräpande den här gången också. Jag fräste till och sa att:

"Kan jag få tala till punkt?" och "måste ni avbryta hela tiden? Det är faktiskt inget att skratta åt!"

Sen hade jag inte så mycket mer att säga utan försökte mest rädda situationen med varierat resultat, fast det var det väl bara jag som märkte. De kanske inte ens förstod hur ledsen jag faktiskt blev?

Fas 2.
Julklapputdelning

Vi hade köpt en julklapp var. Jag hade först nummer 11 sen bytte jag med moster eftersom hon fått sitt eget paket, så då fick jag nummer 7. När det blev min tur så öppnade jag paketet och det var en sån där vetevärmare. En jättebra och fin present, bara det att jag redan har två hemma så jag bytte tillbaka till nummer 11. Alltså fick jag öppna paket två gånger.

Så det blir min tur igen och jag öppnar påsen och det är...

en flaska julmust!

Jaa, precis vad jag önskat mig!
Och jag tycker ju så mycket om julmust!

Det måste ha varit den värsta presenten någonsin! Så tråkigt! men jag höll god min men besvikelsen och förvirringen syntes nog lång väg. Och alla skrattade eftersom det var så roligt. En flaska julmust. Tänk så lustigt! Visserligen var det ett roligt praktical joke från min käre bror så klart. Efter jag fått våndas ett tag så hämtade han den egentliga juklappen som var en flaska champange. Ja det var ju något bättre, trots att jag ju gillar julmust!

Kanske är det ett sånt där tillfälle som jag kommer tycka är roligt om ett tag, typ om 20-30 år eller så och så småningom kanske det kan bli en riktigt rolig historia. Jag kan någonstans se att det var ganska kul men just då ville jag mest krypa ur skinnet och vara någon annanstans.

Fas. 3
Nu

Jag vill bara lägga mig i sängen och gråta. Trycka in huvudet i kudden och försvinna ut på andra sidan.



/K