Att vara tacksam för det lilla

Jag sover så gott numera. Det är verkligen en välsingelse att få sova. Jag tor att det är för att jag numera jobbar och faktiskt blir trött och att jag inte sover under dagarna som jag gjorde när jag var arbetslös, stressad och deprimerad.

Det var inte länge sen jag var deprimerad och nere i en djup djup svacka. Det känns så länge sen. Men det är bara lite över ett halvt år och några månader.

Jag sover djupt numera, somnar oftast så fort jag lägger huvudet på kudden. På vardagarna när jag måste gå upp är det svårt och jag vill gärna sova vidare, jag tror det är mörkret. Därför är helgerna när jag kan sova ut, en njutning.


Just nu, idag är jag lite låg men det är mest pms tror jag och så känner jag mig lite ensam i höstmörkret. Skulle gärna ha någon att krypa upp hos i soffan med en kopp te och lite tända ljus. Men livet är som det är just nu och det är ingenting som säger att det kommer vara eller kännas just så här jämt.

Livet förändras, hela tiden en pågående process.

/K