Viva Italia- och Stockholm...
Igår under dagen åkte jag till Ñ. Vi hade tänkt att åka och bada men det blev för ont om tid så vi käkade lite lunch istället och satt och snackade. Inte helt fel det heller. Hon skulle åka och dansa och jag åkte hemåt för att göra mig i ordning inför kvällen.
Min kompis J hade under gårdagen tillsammans med sin syster träffat på några italienare (två plastikkirurger och en gynekolog) och nu ville hon att jag skulle följa med dem ut eftersom J:s syster är lite för ung. Naturligtvis ställde jag upp. Jag träffade J vid Stureplan/Sturehof där vi skulle träffa dem. Vi fick vänta i 45 minuter innan den första dök upp... alltså han ringde och sa han skulle bli 20 minuter försenad, men 20 minuter blev lätt 45 minuter. "Scosi, scosi" sa han han till J i telefonen. Tillsist kom han ångandes med andan i halsen, superstressad. Då var hans bror försvunnen och kompisen var någon helt annanstans. Antagligen någonstans där han hellre ville vara. När kompisen, som för övrigt var en 24-årig nyutexaminerad gynekolog, fortfarande inte dykt upp så gick vi vidare till Sturehofs uteservering vid Humlegården. Plastikkirurgen beställde dyraste italienska vinet och vi åt oxfilé allihopa. Det smakade fantastiskt bra. Kompisen dök upp ungefär 2,5 timme försent och såg ut som han inte alls ville vara där. Han sms:ade till sina polare hela tiden, tittade på klockan och rökte. Vissst var han precis så söt som J hade sagt att han var men han var rätt ointresserad över huvudtaget. Notan betalades och vi tog en taxi till Fredsgatan 12.
Här kommer vi till den delen av kvällen som ska få ett helt eget inlägg senare. F12. Återkommer.
Fredsgatan blev det inte utan vi hamnade på Café Opera i stället. Tänk att de tog 140 kronor i inträde på en tisdag. En helt vanlig jävla tisdag! Hutlöst! Det var inte mycket folk alls, musiken var sådär och DJ var någon helt annanstans! Vi dansade lite grann i alla fall. Så långt allting bra. Och fortfarande är vi fyra stycken. Behöver jag säga att jag ibland kände mig lite som femte hjulet? För det var helt klart att plastikkirurgen var intresserad av J och det var naturligtvis helt ok. Här blir det något konstigt språkligt missförstånd mellan honom och J och ingen av oss förstod riktigt vad som hände. Det slutar med att han blir jättesur och säger "Thank you for this eavning girls" och går efter vi har kinpussats allihopa. Där står J och jag på Café Opera. Klockan är 01.45 och ingen av oss vet när bussarna går. Vi går till Kungsträdgårdens busshållplats och som tur är går bussen hem till mig bara om ett antal minuter. J hänger med hem till mig eftersom bussarna slutat gå hem till henne.
Som sagt, det här med "pråket" kan ställa till det och det är lätt att det blir allvarliga missförstånd. De pratade ingen vidare engelska och vi pratar väl hyfsad engelska, även om min är något ringrostig. Men i alla fall...
En konstig kväll på ett udda vis. Intressant. Helt klart.
/K
Min kompis J hade under gårdagen tillsammans med sin syster träffat på några italienare (två plastikkirurger och en gynekolog) och nu ville hon att jag skulle följa med dem ut eftersom J:s syster är lite för ung. Naturligtvis ställde jag upp. Jag träffade J vid Stureplan/Sturehof där vi skulle träffa dem. Vi fick vänta i 45 minuter innan den första dök upp... alltså han ringde och sa han skulle bli 20 minuter försenad, men 20 minuter blev lätt 45 minuter. "Scosi, scosi" sa han han till J i telefonen. Tillsist kom han ångandes med andan i halsen, superstressad. Då var hans bror försvunnen och kompisen var någon helt annanstans. Antagligen någonstans där han hellre ville vara. När kompisen, som för övrigt var en 24-årig nyutexaminerad gynekolog, fortfarande inte dykt upp så gick vi vidare till Sturehofs uteservering vid Humlegården. Plastikkirurgen beställde dyraste italienska vinet och vi åt oxfilé allihopa. Det smakade fantastiskt bra. Kompisen dök upp ungefär 2,5 timme försent och såg ut som han inte alls ville vara där. Han sms:ade till sina polare hela tiden, tittade på klockan och rökte. Vissst var han precis så söt som J hade sagt att han var men han var rätt ointresserad över huvudtaget. Notan betalades och vi tog en taxi till Fredsgatan 12.
Här kommer vi till den delen av kvällen som ska få ett helt eget inlägg senare. F12. Återkommer.
Fredsgatan blev det inte utan vi hamnade på Café Opera i stället. Tänk att de tog 140 kronor i inträde på en tisdag. En helt vanlig jävla tisdag! Hutlöst! Det var inte mycket folk alls, musiken var sådär och DJ var någon helt annanstans! Vi dansade lite grann i alla fall. Så långt allting bra. Och fortfarande är vi fyra stycken. Behöver jag säga att jag ibland kände mig lite som femte hjulet? För det var helt klart att plastikkirurgen var intresserad av J och det var naturligtvis helt ok. Här blir det något konstigt språkligt missförstånd mellan honom och J och ingen av oss förstod riktigt vad som hände. Det slutar med att han blir jättesur och säger "Thank you for this eavning girls" och går efter vi har kinpussats allihopa. Där står J och jag på Café Opera. Klockan är 01.45 och ingen av oss vet när bussarna går. Vi går till Kungsträdgårdens busshållplats och som tur är går bussen hem till mig bara om ett antal minuter. J hänger med hem till mig eftersom bussarna slutat gå hem till henne.
Som sagt, det här med "pråket" kan ställa till det och det är lätt att det blir allvarliga missförstånd. De pratade ingen vidare engelska och vi pratar väl hyfsad engelska, även om min är något ringrostig. Men i alla fall...
En konstig kväll på ett udda vis. Intressant. Helt klart.
/K
skrivet av KarinC kl. 13:57
0 Kommentarer:
Skicka en kommentar
<< Hem