Bekännelser om: när jag var liten

1. skilde sig mina föräldrar.
2. hade jag ingen bra relation till min pappa.
3. blev jag ibland retad fast lika ofta retades jag tillbaka.
4. var jag jättekär i Marcus, han var min första kärlek. Och Jag var 7 år.
5. var jag förtjust i många killar men de var aldrig förtjusta i mig. Jo föresten… en var det. Men jag tyckte han var äcklig vill jag minnas.
6. lekte alla byns barn Röda Vita Rosen, jag var skräckblandat förtjust.
7. hittade jag och mina vänner på egna lekar. En lek hette Däo! Ni vet Fleksnes, han var vår idol. Det hela gick ut på att smyga runt ett pumphus på skolgården och undvika att få syn på varandra. Det var nog en som jagade de andra också. Brunnen som var precis bredvid, var frizon. Jag vill minnas att vi utvecklade det där på många olika sätt. Bl. a använde vi oss av pinnar som vi stack fram så att den som stod på andra sidan skulle bli förvarnad. Låter rätt meningslöst nu när man tänker på det. Haha!
8. hade jag en katt som hette Tom. Han var min älskling. Vi var tvungna att avliva honom för vi skulle flytta till stan och kunde inte ta honom med oss. Vi försökte adoptera bort honom men det var ingen som ville eller kunde. Det var en stor sorg för mig och jag kände mig som en mördare! Jag var med när han dog. Jag minns att han kräktes i bilen på väg till veterinären. Jag grät och grät och ibland var jag tvunget att gå ut ur rummet så upprörd var jag. Till slut fick han den sista sprutan och han tog sitt sista andetag. Jag kommer ihåg att jag trodde att han levde för när han var invirad i ett fint stycke tyg vi hade så kändes det som han andades, men det var bara den sista luften som trycktes ut. Jag blev hysterisk och tänkte: Han lever ju! Vi kan inte begrava honom levande heller!” Vi åkte till Lilla vägen och begravde honom under en stor ek.
9. bodde jag i ett stort rött hus på landet.
10. hamnade jag med fingret under en flytbrygga när jag skulle hjälpa till att lyfta den i vattnet. Min pekfingernagel floppade upp med roten och vi fick först åka båt och sen bil in till sjukhuset. Det var en dansk läkare. Jag förstod inte vad han sa.
11. promenerade jag ofta i hagarna tillsammans med min mamma.
12. lade jag mig en gång på järnvägsspåret nedanför vårt hus. 1 gång i timmen kom tåget. Det var en grannflicka som hetsade mig till det. Livsfarligt!
13. Samma flicka kunde inte säga mitt namn utan sa med sin hesa röst ”Kala”. Min mamma och min syster kallar mig för det fortfarande ibland.
14. spelade jag in min första musik med min lilla kassettbandspelare. Jag satt framför stora högtalaren i vardagsrummet med min bandspelare och spelade in på det sättet. Primitivt, mycket primitivt. : ) Min bror retade mig så jag blev ledsen och började prata mitt i inspelningen.
15. bråkade jag och mina syskon ganska mycket.

/K