Nyårsfyrverkerier och snöbollar

Intet ont anandes gick jag ut i nyårsnatten. Jag anade aldrig att dramatiken skulle börja redan ett stenkast från mitt hus.

KABANG!! MRRATTATA!!! Ungefär fem meter framför mig på gångbanan mellan husen flyger en smällare/fyrverkeri förbi.
Jag blir JÄTTEARG och skriker högt (precis som på film):
- OY! VA FAN HÅLLER NI PÅ MED? ÄR NI INTE RIKTIGT KLOKA! SÅ DÄR KAN NI VÄL INTE GÖRA!

Sen ser jag hur många de är… en hel klunga står en bit ifrån.

Naturligtvis skrattar den/de mest aktiva med nyårssmällarna och skriker något fult efter mig och en av dem börjar kasta snöbollar efter mig men missar, men först riktar han en nyårssmällare mot mig som landar en meter framför mina fötter. Jag är så arg, rädd och upprörd att jag kokar inombords… funderar på om jag ska ringa polisen men gör inte det. Vad kan de göra? Skingra skocken? Vad hjälper det mig?

Ok, jag kanske slog över något. Överreagerade kanske. Men bara lite.

Jag tänkte bara ta mitt ansvar som ANSVARSTAGANDE VUXEN, men jag lyckades inte särsikt bra. Jag brukar sällan reagera eller säga ifrån men nu kom det som på ren instinkt. Jag kunde bara inte hejda mig. Har jag bara blivit en av de där gnällkärringarna nu som klagar på ungdommen? (hjälp)

Jag blev så arg. Jag såg rött. Jag blev ett vukanmonster. Dessutom kände jag mig hotad (och jag hatar nyårssmällare).
Försatte jag mig själv i den situationen? Kanske. Får jag skylla mig själv? Eventuellt. Jag tycker ändå att de var idioter med noll koll på läget. Tänk om fyverkerierna hade hamnat på en balkong? Eller träffat någon? Mig till exempel?

Om jag tyst och stilla hade smugit förbi, tittat förstulet mot slynglarna och lommat iväg… ja då hade inte uppmärksamheten riktats mot mig. Kanske. Eller så hade den det? Vad vet jag?

Jag muttrade hela vägen till tunnelbanan och tänkte:
”Just en snygg början på nyårsnatten det här. Fast det nya året har ju inte börjat än och det är ju bra… Karin släpp det där nu, ANDAS. LUGN KARIN, LUGN.” Phhu…

Resten av nyårskvällen/natten var ok men inte mycket mer. Det var roligast i början då vi dansade ensamma på dansgolvet J. V. och jag. Sen blev det för mycket ljud överallt och jag fick huvudvärk. V. sjöng tre eller fyra karaokelåtar. Hon sjöng riktigt, riktigt bra och bjöd rejält på sig själv. Vi sjöng även en låt tillsammans alla tre (och ingen av oss hade druckit en droppe alkohol).

En nyårskväll på Chaplin Bar på Kungsgatan, är inte att rekommendera. Ingen av oss kommer att gå dit igen. Någonsin. Vi fick även se ett av de sämsta uppträdanden världen någonsin skådat. Det var Denise Lopez som… sjöng. (och vem är det? - Ja, det undrar jag också…) det fick oss slutligen att ge upp, tappa sugen helt. Vi gav upp klockan 01.30 någonting. Skönt att komma hem och få sova.

Nyår a la 2006.

Klart slut!

/K