Crappy crappy day

En jävla dag har det varit idag. Och jag har överlevt.

One of thoses days då bara allt går fel!
Hjälpte en av de boende och kände mig så okonsekvent och irriterad mest hela tiden. Inte bra. Min kollega skulle hjälpa mig med medicinen då hon kom in med medicinkoppen, men hon glömde att ge ge mig hälften av taletterna. Och jag kollade inte. Vi ska alltid kolla.... dessutom är det bra om man göra hela proceduren ensam. Plockar fram medicinen lugnt och medodiskt, läser så att det är rätt datum, rätt person och rätt tid.

Ju flera kockar desto sämre soppa ni vet.

Jag upptäckte misstaget efter 2,5 timmar! Men...

1. Jag ringde husläkare (återkommer onsdag)
2. Jag ringde distriktsköterskan (som var på semester)
3. Jag skrev en felrapport
4. Jag ringde vårdcentralen
5. Jag pratade med vik enhetschef och berättar vad som hänt
6. Jag åkte till brukarens arbete och så att han/hon fick sin medicin om än något försenad, bättre att få medicinen för sent än att inte få den alls
7. Jag ringde upp kontakt på vårdcentralen som ansåg att jag inte behöver oroa mig för efterverkningar av medicinen

Vill säga att jag vet att jag inte är ensam om att göra misstag, även om jag helst av allt inte vill göra dem. Speciellt inte när det gäller något så viktigt som medicinhantering. Men jag är människa, jag gör misstag. Fast nu kommer jag kolla extra noga VARJE GÅNG och dubbelkolla så att det blir rätt.
---------
Sen ska Karin gå och storhandla. Jag glömmer att ta med mig 'dramatenvagnen'. Tänker: äh, det är inte så mycket... nähä.
JOHO! Packar en kasse för tungt så att påsen går sönder. Ahh!
Tre kassar fulla med mat och Jävligt tungt. Armarna blev en halvmeter längre än vad de brukar. Som tur är fick jag hjälp på halva vägen med att bära. Thank you God! Eller nå´t.
--------
När dagen ändå har börjat så bra så får jag ett telefonsamtal på jobbet från någon som vill ha tag på Ladida.
- Här finns ingen Ladida, svarar jag... men vi har en Ladido. Ringer upp Ladido och berättar att denoden har sökt henne.
När jag är på hemväg kommer jag på att vår vik. enhetschef nog heter Ladida. Deras namn är lika (skiljer en bokstav typ) och denoden sa bara förnamnet, dessutom var inte han heller säker på vem hans sökte! Hur ska jag veta vem han menar?
--------
Väl hemma så ville jag bara bädda ner mig och gråta i kudden, men jag ringde mamma i stället. Det går nästan lika bra.

I morgon är en annan dag.
Ödesmättat...
/K