Att ta hand om sig själv

Idag gick jag upp extra tidigt eftersom jag hade ett läkarbesök kl 09.15. Jag gjorde mig i ordning och kom dit tio min strax innan utsatt tid. Kvinnan i receptionen hittade mig inte i datorn och det visade det sig att det var i morgon jag skulle dit! Så det var bara att åka hem igen. Fast först tog jag en promenad vid sjön Trekanten. Jag orkade inte bli vare sig arg eller särskilt irriterad. Det var liksom som det var... inget att hetsa upp sig för. Det är klart, lite snopet var det ju eftersom jag ställt in mig på det...

Tiden för läkarbesöket är i morgon samma tid och klockan 10 skulle jag till AF. Hm, det funkade ju inte... ont om tid och stressigt skulle det bli, så jag gick vägen förbi AF och meddelade dem att jag inte kunde komma på den där informationen och så fick jag ett nytt datum.

Så, problemet löst!

Jag åkte hem, käkade lunch för att så småningom åka till min sjukgymnast. Jag fick prata av mig och lära mig lite knep för avslappning. Jag ska dit igen på torsdag.

Och Karin är stolt över sig själv att hon tog saken i egna händer och såg om sitt hus. Jag måste göra det. Ta hand om mig själv, inte pressa mig mig själv för hårt. Jag vill inte slå på mig själv längre, ignorera eller kränka mig själv. Det räcker nu.

Det har varit och är fortfarande tungt, jag är nedstämd och låg och det mesta känns meningslöst. Inte roligt alls. Men det kändes lite lättare, lite bättre när jag gick från sjukgymnasten.

Jag är på väg. Jag försöker att göra någonting åt det här, min situation och hur jag mår. Och jag ger inte upp.

/K